Septembers ljus
Överallt ser man naturens förberedelser inför hösten. Färgerna i lövkronorna ser ut att vara målade av en absinthgalen surrealist, vinden tar med löven och låter dansa runt benen som barn påmidsommar, och ljuset ser ibland ut att vara brutet/splittrat när det faller över hustaken.
Det känns som sensommaren gjorde sitt sista glädjesprång idag, och det tog med sig mig i farten. Jag tvingade mig att sluta tidigt idag.
Allt det som förväntades bli uträttad av mig lades åt sidan, ville inte missa en sekund av denna dag. jag skrev en post-it lapp på avdelningschefens bord.
VÅGA LEVA!!
Gone fishing
er ödmjuke brolier L Tomlov
Jag var för glad och uppfylld av liv för att försöka hitta på en vit lögn rörande min arbetsflykt. " Vill de sparka mig för detta, så varsegod, jag blev isåfall sparkad medans jag fortfarande hade blod i ådrorna,"
Blev glad över tanken att de kanske sparkade mig för att jag drog efter lunch, tillsammans skulle de bygga en bild av mig som en solospelare inte en lagspelare, en risk, och efter utvärderingen i fredags skulle de känna sig mindre dåliga av att entlediga mig från mitt arbete.
Jag spann vidare på detta i hissen ner, målade bilder av en glad Matilde som såg fram emot att ha mig hemma och kunna njuta av ett kärleksfullt familjeliv.
sedan skulle vi sälja lägenheten och dra jorden runt med vår dotter, träffa intressanta människor, besöka magiska platser för att till sist slå oss ner, öppna ett litet hotell som man kunde göra utflykter/trekking från.
mobilen ringde när jag stod på torget vid slussen, jag skulle just sätta tänderna i en strömingsrulle med mos.
Det var avdelningschefen, han förstod inte varför jag skulle ut och fiska på en Måndag-Jag antar att det var för mycket begärt att en formalinfylld vaxdocka skulle fatta metaforen i gone fishing. - Jag kommer imorgon, svarade jag. " idag får jag inget gjort "
Till min förvåning köpte han argumentet, " Kom imorrn Lasse, det blir säkert bättre så"
Det var vänlighet som dödade min dagdröm om ett nytt friare liv. Ren och skär empati från en kollega som förstod att man ibland måste ta en timeout. " Otroligt !!!!! " utbrast jag och log åt mannen som jag delade bord med.
Resten av dagen gick jag bara omkring, jag fann ett antikvariat som jag inte sett innan. Handlade John Steinbecks " Riddarna runt dannys bord" tog sedan färjan över till gröna lund och fortsatte ut till blockhusudden och trängdes med gässen som inte ville dela med sig av sin gräsmatta.
På Cafét tog jag en underbar kopp kaffe med sveriges största kanelbulle, satt där några timmar och blickade ut över vattnet och läste boken jag köpt.
avslutningsvis åkte jag till saluhallen på hötorget och köpte mat till mig och matilde. och när jag kom hem
så visste hon redan vad jag gjort eftersom hon ringt till arbetet,men hon ringde inte upp mig för att hon antog att hade jag velat njuta tillsammans så hade jag ringt.
Jag gav den förädralediga halvan av familjen ledigt resten av eftermiddagen och ställde mig och lagade mat med vår dotter, som visserligen kan stå, peka,kasta saker men som står helt oförstående till hur man komponerar en maträtt.
Väl tillbaka hade matilde köpt en klassisk CD, så vi stängde tvn, tände ljus och lät musiken fylla våra sinnen likt maten som fyllde våra kroppar.
Vi brydde oss inte om att plocka in tallrikarna utan bara låg där, nöjda , mätta, lyckliga.
.
Det känns som sensommaren gjorde sitt sista glädjesprång idag, och det tog med sig mig i farten. Jag tvingade mig att sluta tidigt idag.
Allt det som förväntades bli uträttad av mig lades åt sidan, ville inte missa en sekund av denna dag. jag skrev en post-it lapp på avdelningschefens bord.
VÅGA LEVA!!
Gone fishing
er ödmjuke brolier L Tomlov
Jag var för glad och uppfylld av liv för att försöka hitta på en vit lögn rörande min arbetsflykt. " Vill de sparka mig för detta, så varsegod, jag blev isåfall sparkad medans jag fortfarande hade blod i ådrorna,"
Blev glad över tanken att de kanske sparkade mig för att jag drog efter lunch, tillsammans skulle de bygga en bild av mig som en solospelare inte en lagspelare, en risk, och efter utvärderingen i fredags skulle de känna sig mindre dåliga av att entlediga mig från mitt arbete.
Jag spann vidare på detta i hissen ner, målade bilder av en glad Matilde som såg fram emot att ha mig hemma och kunna njuta av ett kärleksfullt familjeliv.
sedan skulle vi sälja lägenheten och dra jorden runt med vår dotter, träffa intressanta människor, besöka magiska platser för att till sist slå oss ner, öppna ett litet hotell som man kunde göra utflykter/trekking från.
mobilen ringde när jag stod på torget vid slussen, jag skulle just sätta tänderna i en strömingsrulle med mos.
Det var avdelningschefen, han förstod inte varför jag skulle ut och fiska på en Måndag-Jag antar att det var för mycket begärt att en formalinfylld vaxdocka skulle fatta metaforen i gone fishing. - Jag kommer imorgon, svarade jag. " idag får jag inget gjort "
Till min förvåning köpte han argumentet, " Kom imorrn Lasse, det blir säkert bättre så"
Det var vänlighet som dödade min dagdröm om ett nytt friare liv. Ren och skär empati från en kollega som förstod att man ibland måste ta en timeout. " Otroligt !!!!! " utbrast jag och log åt mannen som jag delade bord med.
Resten av dagen gick jag bara omkring, jag fann ett antikvariat som jag inte sett innan. Handlade John Steinbecks " Riddarna runt dannys bord" tog sedan färjan över till gröna lund och fortsatte ut till blockhusudden och trängdes med gässen som inte ville dela med sig av sin gräsmatta.
På Cafét tog jag en underbar kopp kaffe med sveriges största kanelbulle, satt där några timmar och blickade ut över vattnet och läste boken jag köpt.
avslutningsvis åkte jag till saluhallen på hötorget och köpte mat till mig och matilde. och när jag kom hem
så visste hon redan vad jag gjort eftersom hon ringt till arbetet,men hon ringde inte upp mig för att hon antog att hade jag velat njuta tillsammans så hade jag ringt.
Jag gav den förädralediga halvan av familjen ledigt resten av eftermiddagen och ställde mig och lagade mat med vår dotter, som visserligen kan stå, peka,kasta saker men som står helt oförstående till hur man komponerar en maträtt.
Väl tillbaka hade matilde köpt en klassisk CD, så vi stängde tvn, tände ljus och lät musiken fylla våra sinnen likt maten som fyllde våra kroppar.
Vi brydde oss inte om att plocka in tallrikarna utan bara låg där, nöjda , mätta, lyckliga.
.
Kommentarer
Trackback
