larstomlov

Prick 10 var jag på arbetsförmedlingen. Solen sken in genom de stora fönstrena ,På varje dator satt det en arbetsökande ungdom som inte gett upp hoppet trots att prognoserna tydligt visade på att de skulle kunna sitta här  varje dag till nästa sommar utan att få jobb.
MIn handledare tog emot mig med ett fint handslag och ett snygt leende, hon var säkert 10 år yngre än jag och hon verkade i motsats till mig och de andra trivas utan solens välsignelse.

Hon gick igenom mitt CV , bläddrade i referenser och antecknade,hennes glasögon åkte ner en bit på näsan och fick henne att se ut som en lärare ifärd med att rätta prov.
-Ja, du Lars. Det ska  nog inte vara något problem att hitta ett nytt arbete till dig, inte med dina meriter.
-Men, svarade jag. Jag vill byta yrke.
-Allvarligt?, sa hon i en vänlig ton.
 -Ja, helt seriöst.
-Vad hade du tänkt då ?
-jag hade tänkt mig en framtid som glasblåsare , båtbyggare eller dykare
-Det var ovanligt, jag menar...du vet väl att marknaden för de yrken du nämt inte är speciellt bra.
-Det  är jag fullständigt medveten om.
Sen knappade hon lite på sin dator, letade utbildningar, praktikplatser och allt annat hon kunde få fram.

-Jag har inte ett enda arbete inom de yrken du nämde, vad mer kan du tänka dig arbeta som?
-Varför inte inom vården? jag gillar människor.
-Ja, där behöver de folk för sommaren....
Hennes fingrar arbetade för fullt, hennes glasögon åkte längre ner på näsan, till slut sträckte ut på sig, rätade ut ryggen och såg mig i ögonen.
-Så,  Nu är det klart. Du är nu inskriven här, dina områden markerade, nu är det upp till dig att hitta det arbete du vill ha.
-Självklart.

Och det var det. Mitt första besök på arbetsförmedlingen, vad hade jag oroat mig för, jag nästan väntade på att jag skulle behöva försvara mina aktioner.


Nu väntade en hel dag av sökandet efter en plats i solen...och då menar jag en plats i solen.